"Varför står det Lugna Gatan? Sade du inte att pjäsen hette Avslut?"

Så var min fina dator äntligen tillbaka, och med det såklart även Monkeylover!

Första terminen på Calle Flygare, går mot sitt slut, den ena kursen efter den andra avslutas och sommarlovet närmar sig med stormsteg. I helgen gick utgångselevernas slutproduktion "Avslut Avslut Avslut" av stapeln på en teater i stan.

Söndag eftermiddag, jag och Pe sprang Vasastans kvarter fram...

Alldeles svettiga av ansträngningen svängde vi slutligen in på Hälsingegatan och Aliasteatern.

Vi hade två minuter på oss, innan föreställningen skulle börja.

Jag trängde mig fram till luckan och köpte två biljetter. Förklarade för tjejen i kassan att jag skulle ha rabatt eftersom jag "faktiskt gick på Calle Flygare... "

Hon såg på mig med något konstigt i blicken, gick sedan motvilligt med på att sänka priset på den ena biljetten. Jag tackade hjärtligt och trängde mig tillbaka till Pe som stod i ett hörn och drack saft.

Under någon minuts tystnad iakttog vi publiken som förväntansfullt väntade på att få komma in till scenen.

"Tänk, vad konstigt, jag ser inte någon som jag känner!?"

Pe som fått syn på en kille med halmhatt och tygskor av märket Converse, pekade oblygt med hela handen.

"Han då?! Går inte han i din skola? Han ser ut som någon som skulle passa in där!! "

Jag, som aldrig sett honom förut, skakade på huvudet och kort därpå öppnades dörrarna in till scenen.

Väl inne och på plats, fick jag syn på ett program som låg på den tomma stolen intill. På arkets framsida stod det, tryckt med stora vita bokstäver - "Lyckliga Gatan" och på baksidan kunde man läsa en kort beskrivning av pjäsen, samt alla rollinnehavare.

Pe norpade åt sig pappret, synade det under ett kort ögonblick.

"Varför står det Lugna Gatan? Sade du inte att pjäsen hette Avslut?"

Med en olustig känsla, växandes i magen, förklarade jag att det måste varit något gammalt papper som låg kvar sedan en tidigare föreställning.

En man klev ut på scengolvet och presenterade sig som Åke Sandahl, stolt rektor. Pe knuffade mig i sidan, viskade:

"Är det där din rektor? "

"Nej, våran rektor heter Thomas. Han där, är säkert någon form av stand-in- rektor..."

"Vadå stand-in rektor?"

"Ja, Thomas är sjuk fattar du väl! "

En äldre dam i raden bakom, hyssjade åt oss.

Stand-in rektorn Åke Sandahl fortsatte oberört:

"Det är nu, med stor glädje dags för mig att presentera årets musikal, Lyckliga Gatan. Av och med våra kära elever på Sundbybergs Folkhögskola!"