"...bara för att du är överviktig och har dålig hållning betyder det inte att det är något fysiskt fel på dig"

Vi fortsätter på tema tunnelbana...

Huruvida man överlåter sin sittplats till äldre och handikappade personer handlar kanske mest om rent hyfs?

För de flesta är det lika självklart som att man ställer sig till höger i rulltrappan eller låter påstigna tågpassagerare gå av före man själv går på...

Men så finns det ju förstås också de som alltid ska göra tvärtom, motarbeta trafiknormerna och vägra se andra människor än sig själva, absolut tråkigt men knappast någon nyhet.

Vad som däremot förvånar mig är det stora antal som så fräckt utnyttjar sina medresenärers ödmjukhet, fastän dom inte har något egentligt behov att se till.

Vi måste våga ha krav, och frågan jag tycker att vi bör ställa till oss själva är -

Till vem överlåter jag min sittplats och varför?

Ja, kanske är "Lena 52 år, från Råcksta" lite trött i benen efter en lång dag på jobbet, men är det tillräckligt för att jag (som också varit igång hela dagen) skall resa mig upp och ge henne mitt säte?

Här sätter jag prompt ner foten.

"Nej, Lena! Du har inte tillräckligt med rynkor, inte grått hår nog och bara för att du är överviktig och har dålig hållning betyder det inte att det är något fysiskt fel på dig"

Sluta larva er. Matchar ni inte mina krav på ålder/handikapp så sitter jag kvar. (Återkommer med säteskraven)

Luv

MonkeyL.