tisdag 28 december 2010

Sand i bollen

Känner mig egendomligt tom idag. Kom nyss hem och inte så mycket som en tanke susar förbi. Det är helt tyst inne i lilla huvudet. Jag suttit och stirrat på ett äpple senaste kvarten men inte förmått hjärnan signalera till handen att greppa det.

Istället sitter jag rakt upp och ner på sängkanten, blicken har fastnat på äpplet som fortfarande ligger orört på sängbordet. Jag föreställer mig att det är just såhär det känns att vara en öken. Lugnt och stillsamt, en liten vindpust på sin höjd, tyst.

Blir lite rädd, kan jag ha blivit lobotomerad i sömnen?

Vill inte vara en öken. Försöker skrämma bort känslan genom att vrida på högsta volym på stereon men utan resultat. Jag sjunker tillbaka i min "ökenposition" och fäster återigen blicken på äpplet.

Det är bara att acceptera faktum.

Idag är jag en öken, förhoppningsvis är jag åter människa imorgon.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar