"Jag vet inte hur jag ska bli väck varken lukt eller sveda..."

Jag har alltid ansett mig ha humor, dock så missade jag min mammas skämt om att sanera min systers gamla rum i källaren (för att hon är så stökig). Således flödade kloret på träplankorna imorse. Barfota och visslandes på "Sune Sommar" skurade jag golvet både en och tre gånger.

"Här behövs det rejäla tag" både tänkte och sjöng jag.

Först efter lunch började jag ångra mitt tilltag. Lukten av klor spred sig i huset, och svedan under fötterna tilltog å det grövsta. Hunden gömde sig under sängen och min lillebror lämnade huset med en suck.

"Men åhh, vad ska mamma säga..."

Efter ett sent möte med ett nytt produktionsbolag hade jag sex missade samtal och tre olästa sms. Jag ringde upp och lyckades förhala utskällningen ytterligare genom att berätta om mötet med bolaget. Men sedan var det dags...

"Och hur kan man vara så urbota dum att man skurar med klorin? Hur tänkte du? Vet du hur det luktar - jasså det vet du. Vad tänkte du göra åt det nu då?"

Jag sade att jag hade läget under kontroll.

Sanningen är dock en helt annan...

Jag vet inte hur jag ska bli väck varken lukt eller sveda. Men tills vidare får det duga med parfym under näsan och en tub Idominsalva på fossingarna. Nu väntar en ny natt.

En natt i klorna på kloren...