Imorse vaknade jag till en nyklädd gran, och under den låg en hel drös med små små paket. Jag kikade lite nyfiket på dom bara för att upptäcka att alla paket var från Lillebror. Jag kände att budskapet inte riktigt nått fram.
Några minuter senare kom Storasyster ner och gjorde samma upptäckt även hon. Panikartat stirrade vi på varandra, och utan att säga något började vi tyst klä på oss ytterkläderna för att sedan hoppa in i bilen. Med en rivstart körde vi till Bromma Blocks.
Väl inne i köpcentret föreslog jag att var och en skulle gå på eget håll. Storasyster sa inget och jag tog det som ett medhåll. Sedan började det. Vart jag än gick, stod hon aldrig mer än tre meter bort. Jag försökte smita undan. Gjorde en fuling inne på Claes Olsson och gömde mig bakom strykjärnen, sedan smög jag mig tyst ut och vidare till nästa affär. Just som jag stod och pratade med Finaste i telefon, och samtidigt synade en grå kofta, hörde jag hennes röst bakom mig.
"Alltså guuud, den är bara sååå inte hans stil!!"
Jag drog luren från örat och vände mig hastigt om
"Lägg av nu! Kan du sluta förfölja mig, jag sa att jag ville gå själv!"
Hon grinade så att alla tänder i hela munnen syntes, samtidigt som hon idogt förnekade att hon på något sätt följde efter mig. Finastes röst i luren
"Alltså ni två... Ni är precis som små barn inne i en leksaksaffär. Bråkar om vem som får köpa vad, och springer efter varandra..."
Strax efter att telefonsamtalet var avslutat fick jag syn på den perfekta julklappen. Jag skyndade mig fram och plockade ner den från hyllan. Kollade både en och tre gånger över axeln för att inte Storasyster helt plötsligt skulle stå där, och pilade iväg till kassan. Kassörskan tittade misstänksamt på mig.
"Alltså, om du undrar varför jag tittar mig omkring så mycket, så är det bara för att min syster är med mig idag och... hon lider av omvänd förföljelsemani"
Tjejen bakom kassan ändrade snabbt form till ett levande frågetecken.
"Ja, snälla skynda er, hon kan dyka upp när somhelst!!"
Den sista kommentaren satte fart på henne. Hon började slita i varan med ryckiga rörelser, samtidigt som hon förklarade att dom hade fel i systemet på datorn och att det var problem med att registrera varorna. Jag fortsatte som en besatt att stirra över axeln, och kassörskan som anade min panik ropade efter sin kollega.
När hon anslutit sig informerade kassörskan sin kollega snabbt om läget. "Visst sa du att det hette Omvänd förföljelsemani?" Jag nickade och såg allvarlig ut.
"Hon kan komma in närsomhelst, man vet aldrig när hon dyker upp. Bara att hon gör det..."
I samma sekund såg jag Storasyster komma gående, det svarta håret hängde framför ögonen. "Där är hon!"skrek jag och pekade på henne. Kollegan gav till ett tjut och kastade sig över varan för att täcka den. Tysta stod vi alla tre och iakttog Storasyster som klivit in i affären. Hon gick fram till en prydnadsfågel och började smeka den hårda ryggen med svarta ögon riktade mot oss.
"Heeeej, vad gör ni?"
"Vi håller på att fixar här, jag ska betala... Om du bara kan gå ut från affären i några minuter, snälla??"
"Varför då, jag tycker om att titta på den här fågeln"
"Men du tittar ju inte på fågeln du tittar ju på oss"
"Vad ska du köpa?"
"Det vill jag inte säga, snälla kan du gå ut nu!"
Hon väste till och i nästa sekund var hon borta. Två extremt lättade kollegor bakom kassan andades ut.
"Alltså shiiit vad rädd jag blev! Jag visste ju att hon kunde dyka upp, men jag var liksom ändå inte beredd..."
Kassörskan nickade ivrigt för att visa att hon höll med sin kollega. Efter att jag till slut fått betala varan tittade jag dem båda i ögonen
"Tack tjejer, ni har verkligen gjort en insats idag, det är inte alla som sköter det så proffsigt!
Med denna alldeles färska händelse nerskriven vill jag önska er alla en riktigt God Jul. Vi ses på måndag!
All Kärlek till er, mina fina läsare
Peace ut
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar