Lördag
Var på inspelningsplatsen tidigt på lördagen, omedelbart sattes jag i sminket.
Sminkösen "Sminkis" hade en jättestor rosa box på hjul, med hjälp av en jättesöt liten nyckel öppnade hon boxen och därinne fanns smink i regnbågens alla färger. Lördagsgodis!
Genast började jag peta på en hallonröd läppenna, sedan fick jag syn på en smaskigt grön glitterögonskugga och gick vidare till den. Det enda jag fick ur mig var "åh"åååh"ååååååååh". Jag var som en liten flicka, hoppade upp och ner på stolen samtidigt som Sminkis gjorde sitt bästa för att lägga sin make up. "Gud, vilken fin hy du har!" utbrast hon och utan att hon bett om det berättade jag sedan för allt och alla som var i rummet om mina hygienvanor.
Min motspelare kom in, men vände tvärt i samma ögonblick som han fick syn på allt smink. "Snart är det din tur" ropade jag efter honom och skrattade mitt ondaste skratt, muoahahahaha! Sminkis drog ner mig i stolen "Sitt still nu Alma!"
Medans min motspelare sminkades satt jag ute i personalköket, åt pepparkakor och pratade skånska med filmteamet. Dom tyckte att det var jättekul, och jag befann mig i mitt absoluta esse. Sedan filmade och filmade vi, ideligen avbrutna av nyfikna biblioteksbesökare. Till slut hade djungeltrumman nått så pass många öron att det inte gick att filma längre, då tog vi paus och satte igång igen först efter att dom stängt lokalen. Sedan flöt det på bra, strax före 19 var jag hemma igen.
Kväll
Mötte upp lite vänner på ett överfullt Sturehof, där var vi sedan kvar till stängning.
Då det var bisarra köer utanför damernas så kilade jag upp till handikappstoaletten, där lyste det förvisso upptaget men kön var obefintlig. En äldre herre som var på väg förbi, stannade till. Han såg först på mig, sedan på handikappsskylten på dörren, och sedan på mig igen. Jag lade till en besvärad min, och sa sedan
"Det är armen, den är lam".
Nyfiket, lyfte han min högra hand, jag lät den slappt följa efter. Han gav mig en lite konstig blick, innan han skyndade vidare till baren. Jag återberättade historien för Anna som satt och passade vårt bord. Hon tyckte inte att det var det minsta roligt.
"Men gud vad oförskämt av honom, att bara lyfta på din arm sådär!! Tänk om den varit lam på riktigt!"
Söndag
Var återigen på plats för inspelning. Vi skulle filma utomhus och jag skulle vara iförd endast en tunn sommarklänning. Min motspelare, som har en större roll, hade redan varit på plats ett par timmar. Alldeles blå om läpparna och med blöta tygskor stod han och huttrade vid trailern. Jag avundades honom inte.
Satt i sminket dubbelt så lång tid som dagen innan och sög på mina läppar som, tack vare läppglanset, smakade jordgubbar och sommar. Under tiden fick mitt hår lockar som anstod en hollywoodstjärna. Medans jag väntade på att gå upp och filma hann jag med ett par vändor till salladsbaren. Där tryckte jag i mig den ena oliven efter det andra. Jag älskar oliver.
När det var dags klev jag ut i kylan.
Trots att jag hade på mig min vinterjacka så frös jag så att jag hackade tänder. Kamerarälsen var lagt i en stor ring. Jag och min motspelare skulle stå i mitten och se kära ut. "Då är vi klara för tagning, ni kan ta jackorna". Sminkösen kom in i ringen för att pudra en sista gång och sedan ta min jacka, jag hade svårt att släppa den ifrån mig. "Alma nu släpper du jackan" väste hon i mitt öra. I samma ögonblick som jag släppte den ifrån mig kände jag håret resa sig, axlarna for upp till öronen likt missiler och andningen blev snabbare.
Vi filmade och filmade, kamera åkte runt, runt på rälsen. När vi äntligen var klara hördes kameramannens stämma "Ey, jag ser inget, jag är helt snurrig, det är värre än tivoli!" och alla skrattade. Sedan bjöds det på mat och det skojades och skrattades. För även om det har varit hårt och intensivt arbete, så har vi haft jättekul tillsammans, speciellt mellan tagningarna.
När jag kom hem satte jag mig i duschen och lät det varma vattnet tina upp kroppen. Jag såg vattnet färgas brunt av allt smink, slöt ögonen och somnade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar